Saowalak från Regnskogen missbrukade droger


I SAY NO DRUGS:

Hur var ditt liv i regnskogen innan du kom till Norge?
Saowalak: Helt annorlunda. Vi var väldigt fattiga och jag minns att jag inte hade några skor och kläderna var väldigt gamla. Vi hade inget vatten och ingen elektricitet utan vi tvättade oss i floden och drack regnvatten.

Vi levde av det som naturen hade att ge oss och från mitt fönster i Bambuhyddan såg jag ananas och meloner. Det fanns mycket som växte runt om i skogen t.ex vilda sockerrör, papaya, tamarin. Vi odlade också majs och ris.

Under regnperioden så kom det fram massor av grodor – då gick vi alla ut både vuxna och barn – tog grodorna och som vi
tillagade och åt. Vi åt även insekter. Det var naturligt för oss. Vi åt efter säsong.

I SAY NO DRUGS:
Hur var miljön där ni bodde?

Saowalak: Det var väldigt rent, inga avgaser och mycket natur. Barnen fick växa upp fort och hjälpa till med olika sysslor
– laga mat, jaga, man lärde sig vilka växter man kan äta och inte äta. De äldre lärde de yngre. Alla gick inte i skolan eftersom de passade sina syskon och jobbade. Jag bodde i en hydda med mormor och morfar. Mamma var borta och jobbade på
olika ställen. Det fanns mycket insekter, ödlor och ormar runt huset. Vi var buddister och det finns en buddistisk tanke att ”när ormarna är i huset så skyddar gud huset”. Jag minns en gång när vi var ute i skogen, jag och mormor. Hon grävde upp en stor Tarantella – hon tog bort tänderna sedan fick jag spindeln som mitt husdjur. Den var min leksak.

I SAY NO DRUGS: När kom du i kontakt med droger första gången?

Saowalak: Det var mycket alkohol i min familj när jag växte upp. De blev våldsamma när de blev fulla – speciellt morfar. Det kastades flaskor och bråkades mycket. I vårt samhälle drack nästa alla fattiga.

I SAY NO DRUGS: Hur fick ni pengar till saker?

Saowalak: Min mamma bodde inte hemma och hon skickade pengar till oss och då kunde vi ibland gå till affären. Mamma var
borta nästan hela tiden, hon kom kanske 2-3 gånger under året och hälsade på. Jag kände inte min mamma så bra – hade ju
mest bott hos mormor.

I SAY NO DRUGS: Hur blev det när du flyttade till Norge från djungeln och alla du kände?

Saowalak: En dag kom mamma och hämtade mig och vi åkte till Norge. Jag blev helt förvirrad – sattes på ett flygplan och
flyttade till Lepsöy – en ö vid norska kusten. Fjäll, snö, det var kallt och människor såg annorlunda ut och pratade på ett annat sätt. Kände mig annorlunda. Min mamma sa att jag inte fick prata mitt ”Laos” vilket är ett slags thai språk. Mamma
tyckte det visade att vi varit fattiga och status var viktigt för henne. Vi hade svårt att kommunicera mamma och jag. I Thailand var allt så andligt – jag hade en spirituell uppväxt. Vi lärde oss om andar, livet efter döden. Buddism är en livstil med fina levnadsregler. I bland mediterade vi i skogen. Vi gav mat till munkarna – det var fint.

I SAY NO DRUGS: Hur kom det sig att du började med droger?

Saowalak: Jag var nyfiken. Först blev det alkohol och cigarretter, sedan kom jag i kontakt med narkotika när föräldrarna
skilde sig och mamma och jag flyttade till fastlandet. Blev kompis med en ”busig” tjej och jag revolterade. Hennes föräldrar knarkade och vi testade hasch, min kompis lärde mig att knarka. Vi kände igen oss i varandra. Jag slutade jobba och det blev mer droger och jag tog piller, amfetamin och LSD.

I SAY NO DRUGS: Varför slutade du?

Saowalak: Jag satt i en lägenhet med tunga narkomaner och fick en vision – ett wake-up call – om hur min framtid skulle
bli om jag fortsatta. Där bestämde jag mig för att sluta. I samma veva träffade jag Mikel och vi är tillsammans än idag. Det var en tuff resa eftersom han också var missbrukare. Jag blev gravid – jag var ensam eftersom han inte klarade av att sluta med drogerna. Han försvann och var borta i flera dygn ibland. Vår son föddes i Norge. Mikel hade börjat med metamfetamin, heroin, ketamin och missbruket blev värre och värre.

I SAY NO DRUGS: Hur lyckades ni hålla ihop?

Saowalak: Hans föräldrar hittade ett behandlingshem i Sverige – Narconon Eslöv – de hade läst om detta i norska tidningar. Mikel åkte dit och efter en lång behandling så blev han drogfri.

I SAY NO DRUGS: Hur är det nu?

Saowalak: Idag är vi båda drogfri och bor i Sverige. Vi har ett fiskföretag med fiskebåt och vi fiskar i Norge. Vi har nu två fina barn och är lyckliga. Vi har fått så mycket hjälp av personalen på Narconon och allt går åt rätt håll – det går riktigt bra. Vi är lyckliga!